Favoritord

Det blir gärna diskussioner om språk i min bekantskapskrets. Mycket beror detta på att utlandsstudier vätar runt höet eller har nuliggen upplevts. För er som inte känner mig kan jag berätta att jag själv bott i London i två år. Min kärlek för denna världs metropol började dock långt tidigare. Mitt första besök i den stora staden förde dock med sig en skräckblandad förtjusning. Jag var nio då och hade aldrig sett missär och hemlöshet på det sätt som blottades på Londons gator då i mitten på nittiotalet. Denna bild av London vägdes upp av min första Andrew Lloyd Webb musikal, japp min föräldrar tog med mig och storebror på Starlight express. Sen var jag såld på musikaler i tio år framöver.

Mitt andra möte med den stora staden var när jag var tolv. Mina ben var smärtande av växtvärk och skidor gick inte att tänka sig, så det sportlovet åkte jag med mina föräldrar till London. Storebror var ute på eget äventyr nere i Alperna. Det var under denna vecka som jag föll för den stora staden. Jag minns att jag sa till min mamma när vi var ute och shoppade: Tänk att få bo här! Fem år senare stod jag med mina resväskor på Heathrow airport redo för mitt första år som student i London.  Här tar en annan och betydligt längre historia vid, kanske kommer jag skriva om den en annan gång, men det jag skulle komma till var att jag tillsammans med London föll för den engelska accenten.
 
Filmer med engelska världskändisar rullade förjämnan hemma (när jag fick välja film). Min kärlek för det engelska språket och allt som följer med kommer nog alltid följa mig. 

Nu senaste upptäkt är ett ord jag hört många gånger men det har en så sensuell klang att jag kan känna dess närvaro när jag hör eller läser det. Jag känner hur värmen från en annan stannar kvar vid huden när denna känsla beskrivs med ordet : lingers

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0